RECENSIONER -
Wallander - Arvet 
|
Praktikanterna har det inte heller så lätt, deras frustration över arbetet leder åt ett annat håll däremot. Något som ska visa sig vara reglerat av vissa anledningar, och de kommer bli varse om varför. Zanjani och Gudnasson visar båda upp en romantisk sida av sig själva som sällan skådats i Wallanderserien. Det är roligt att se och många kommer säkerligen att uppskatta det av varierande anledningar. Morden då. Ja de fortsätter och listan på misstänkta är precis lika lång som vanligt, det kan vara vem som helst som ligger bakom och mot slutet av filmen har Wallander nästan nött ner fingertopparna samt skaffat sig en rejäl flint av allt kliande. Men för att citera vår mesta polis så skriver jag (löst ihågkommet) att han är jävligt bra på det han gör. Vilket självklart stämmer. Han har fler fällande domar bakom sig än Judge Judy och det finns ju inte att han inte löser ett brott. Henriksson, Endre, Zanjani och Gudnasson spelar sina kort lika väl som de gjort tidigare och det är mycket roligare att titta på en sån här film när det händer någonting av värde utanför arbetsplatsen också, Arvet är nog den film jag sett av dessa som har mest substans på den fronten. Det är inte så djupdykande direkt, förutom i Wallanders fall då han mer eller mindre ger upp, men vem vet... Grannsämjan kanske återkommer. Så har jag alltså sett den senaste Wallander-filmen igen, nu har jag sett flera än jag någonsin trodde att jag skulle, genren är inte min favorit och jag blev väldigt avskräckt då jag såg min första wallander som då var Fotografen. Henriksson var ny i rollen då och det märks att han växt in i den. Det har försvunnit personer och tillkommit nya och just nu tycker jag att det finns en bra balans i personligheterna för att kunna ta filmerna ett steg närmare något jätteintressant. Det behövs mer av vad Arvet har att erbjuda, det är inte riktigt färdigt. Vilket är märkligt då det ju är den 24:e filmen... borde det ta så här lång tid? Det blir svårare och svårare att recensera Wallander, det är den stora skillnaden. Filmerna är så lika varandra och har samma skådespelare förutom de misstänkta och offren att allt som skrivs tycks överflödigt. Här i arvet kan jag säga att Annika Hallin som jag hatade i Morden som jag recenserade nyligen gör sig väldigt bra som nära sociopatisk misstänkt samt brottsofferanhörig. Ja, ni som kollar på Wallander precis som mig en efter en, ni kommer inte bli besvikna den här gången, det är lite råare, lite mer att bita i och mycket mer personligt. En av de bättre filmerna faktiskt, så sätt dig ner, ladda med lite chips och var beredd att blunda lite mot slutet om du är väldigt känslig av dig. -T. Ingvarsson torbjorn@dvdklippet.nu
|
|
Betyg
Fler artiklar av
Torbjörn Ingvarsson
